Utsnitt ur det pergament från 1310 där Magnus Ladulås son Birger Magnusson bekräftar landbytet som hans far gjort. Riksarkivet
Under 1200-talets andra hälft bytte kung Magnus Birgersson (Magnus Ladulås) till sig den del av Djurgården som innefattar dagens Waldemarsudde. Namnet är en modernisering av det medeltida Valmundsö och betecknade från början hela det område som idag kallas Södra Djurgården.
Djurgårdskartan, 1696. Lantmäteriet
På 1680-talet skapade Karl IX (1550-1611) en sammanhängande inhägnad kunglig jaktpark på Norra och Södra Djurgården. Dagens Waldemarsudde låg utanför inhägnaden.
Utsnitt ur Kungl. Majt:s resolution från 1783 som bekräftar att grosshandlaren Carl Magnus Fris köpt besittningsrätten till Waldemarsudde från William Maisters dödsbo.
William Maister (1701-1766) från köpmanssläkt i Hull, England, köpte 1757 besittningsrätten till Waldemarsudde som han innehade till sin död. Bland annat inrättade han ett stålbränneri på platsen.
Carl Johan Fahlcrantz, Linoljekvarnen, omkr. 1830.
1784 uppfördes linoljekvarnen av Carl Magnus Fris.
Elias Martin, akvarell från Waldemarsudde, 1700-talet. Kungliga Vitterhetsakademien
Konstnären Elias Martin utförde ett par akvareller från Djurgården under sent 1700-tal. På målningen syns gångvägen utmed Ryssviken, utsikten mot Stockholm och även ett antal hus som inte finns kvar idag.
Johan Christian Michael Etzdorf, Waldemarsudde från sjösidan, omkr. 1830.
1835 köptes besittningsrätten till Waldemarsudde av skeppsredarfamiljen Bergman Olsson. Egendomen användes som lastageplats för familjens skeppsrörelse. De bedrevs även rörelse med brädhandel. På målningen av Etzdorf syns den sågkvarn som brann ned 1849.
Waldemarsudde mot öster, 1865. Fotograf okänd
Huset i förgrunden stod i närheten av den plats där Slottet ligger idag. Linoljekvarnen har på bilden fortfarande kvar sina vingar men är då inte längre i bruk.
Waldemarsudde på 1880-talet. Fotograf okänd
Waldemarsuddes mangårdsbyggnad, Gamla huset, var familjen Bergman Olssons sommarnöje. Huset fick sin övervåning på familjen Fris tid ungefär 100 år tidigare än fotografiet togs.
Prins Eugen, Gamla huset med staden, 1893.
Under åren 1892-93 hyrde prins Eugen (1865-1947) in sig i Gamla huset för att måla. Han var bekant med Waldemarsudde sedan barndomsåren då kungafamiljen använde det närbelägna Rosendals slott som sommarbostad.
Porträtt av prins Eugen, 1890-tal. Fotograf: Herman Hamnquist, Prins Eugens fotosamling.
1899 köpte Prins Eugen besittningsrätten till egendomen Waldemarsudde och fick tillträde den 2 januari 1900.
Waldemarsudde från sjösidan, 1900. Fotograf: Anton Blomberg
Waldemarsudde sett från vattnet. Längst till vänster skymtas Gamla huset och bredvid det syns gaveln av det ljusa hus som revs när Slottet byggdes. Till höger, på platsen där Galleriet står idag, ligger den så kallade Sommarsalongen. Den användes som ateljé av prins Eugen.
Rolf Cederström och prins Eugen, troligen 1902. Fotograf okänd
På bilden är prins Eugen (t.h.) och adjutant Rolf Cederström fotograferade strax nedanför den plats där Slottet står idag.
Slottet under uppbyggnad, 1904. Fotograf okänd
Åren 1903-05 uppfördes Waldemarsuddes nya huvudbyggnad, Slottet, efter ritningar av Ferdinand Boberg.
Kolorerat vykort av Slottet, 1905. Fotograf okänd
Ett kolorerat vykort från sommaren 1905 då prins Eugens nya hem, Slottet, stod färdigt.
Prins Eugen i sin Northern, 1906. Fotograf okänd
På fotografiet sitter prins Eugen i sin bil av märket Northern framför Slottets nordliga fasad.
Tidig morgon, utsikt över sjöleden mot Nackalandet, omkr. 1906. Fotograf: prins Eugen
I Waldemarsuddes arkiv finns ett antal fotografier tagna av prins Eugen från Waldemarsudde. Det här motivet är taget från prinsens sovrumsfönster på Slottets första våning.
Prins Eugen, Rökar, Oljefabriken, 1907.
Prins Eugen inspirerades av Waldemarsuddes läge vid vattnet och många av de verk han målade på udden avbildar just utsikten. Målningen visar vyn mot Sommelius oljefabrik på Henriksborg.
Auguste Rodin, Tänkaren. Fotograf: C.G. Rosenberg, 1921.
1909 anlände Auguste Rodins staty Tänkaren och placeras med kroppen vänd mot vattnet. Under andra världskriget evakueras skulpturen och efter krigets slut placeras den istället med ryggen mot farleden, riktad in mot terrassen.
Prins Eugen, Eken vid källan, ca 1910.
Prins Eugen avbildade gärna utsikten från Waldemarsudde, medan motiv av själva byggnaden inte figurerar så ofta i hans konst. Målningen visar ett motiv med vyn mot surbrunnen och den mycket gamla ek som idag kallas Prinsens ek.
Galleribyggnaden, 1915. Fotograf: Axel Malmström, Stockholms stadsmuseum.
Våren 1913 stod galleribyggnaden klar. Den ritades av Ferdinand Boberg i samarbete med prins Eugen. Redan på 1880-talet hade prinsen börjat samla på konst och med galleriet att tillgå fanns det plats för den ständigt växande samlingen.
Prins Eugen hälsar folkskolelärare välkomna till Waldemarsudde, sommaren 1913. Fotograf: Anton Blomberg
Prins Eugen engagerade sig djupt i folkbildning. De så kallade Sommarkurserna var en föreläsningsserie för folkskolelärare från hela landet. På fotografiet hälsar han lärarna välkomna till Waldemarsudde den 12 juli 1913.
Huvudentrén till Slottet. Fotograf: C.G. Rosenberg, 1921
På fotografiet syns huvudingången på Slottets nordliga sida. Fotografen C.G. Rosenberg anlitades ofta av prinsen för avbildningar både utom- och inomhus.
Prins Eugen, Nike i snö mot rosa luft, 1932.
Segergudinnan Nike från Samothrake är en av 16 skulpturer som prins Eugen köpte och placerade i Waldemarsuddes park. Prinsens bronskopia anlände redan 1905 och skulpturen avbildades av honom med såväl pensel som kamera.
Prins Eugen, I nödhamn, 1939.
Under andra världskriget tog prins Eugen avstånd från såväl kommunism som nazism. Den dova färgskalan i målningen, I nödhamn, kan ses som ett uttryck för den rådande stämningen vid krigsutbrottet hösten 1939.
Scen ur Lennart Bernadottes film ”En sommardag på Waldemarsudde” från 1940.
Prins Eugen hälsar en av de vita skärgårdsbåtarna som dagligen passerar Waldemarsudde.
Birgit Tengroth (t.v.), prins Eugen och Sickan Carlsson. Fotograf okänd, 1943.
Prins Eugen samtalar med skådespelarna Birgit Tengroth och Sickan Carlsson på Gamla husets balkong.
Kungliga familjen på slottsterrassen, Waldemarsudde. Fotograf: Hård, 1945.
När prins Eugen fyllde 80 år den 1 augusti 1945 samlades den kungliga familjen på Waldemarsudde.
Prins Eugens grav på Waldemarsudde. Fotograf okänd
Prins Eugen avled på Waldemarsudde den 17 augusti 1947. Genom hans testamente tillföll Waldemarsudde, tillsammans med inventarier och konstsamling, den svenska staten.
Slottsterrassen, juni 1948. Fotograf: Lennart af Petersens
Den 29 juni 1948 öppnades konstmuseet Prins Eugens Waldemarsudde för allmänheten.
Ektorpet med personal. Fotograf: Olof Ekberg
1949 öppnade serveringen Café Ektorpet i Waldemarsuddes park. 1700-talstorpet var från början en fiskarstuga och på prins Eugens tid användes den som personalbostad.
De båda växthusen på Waldemarsudde. Fotograf: Gustaf Lindgren
1961 uppfördes ett nytt växthus som komplement till det som byggdes 1901.
Galleriet en sensommardag. Fotograf: Lars Edelholm
1993 förklarades Waldemarsuddes äldre byggnader som statliga byggnadsminnen – Gamla huset, Kvarnen, Ektorpet, Slottet samt Galleriet.
Utsikt mot kvarnen, 2005. Fotograf: Kjell Renblad
2009-10 byttes kopparplåten på Kvarnen ut. På fotografiet från 2005 har byggnaden fortfarande sin gamla ärjade klädsel kvar.
Slottet en vårdag. Fotograf: Lars Edelholm
Över hundra år har gått sedan prins Eugen skapade sitt hem på Waldemarsudde. Idag är Prins Eugens Waldemarsudde en plats för rekreation med både natur- och kulturupplevelser, en plats för de många – helt i enlighet med prins Eugens intentioner.