Symbolistisk konst från sekelskiftet kring 1900 har inom den svenska och finska konsthistorien i dominerande grad behandlats som en nationalromantisk företeelse med fokus på ländernas natur, kultur och historia.

I kontrast till denna föreställning undersöker Birte en grupp av svenska och finska internationellt verksamma bildkonstnärer som aktiva och viktiga deltagare till en europeisk symbolistisk konstnärlig rörelse. Den svenska målaren Olof Sager-Nelson, den svenska grafiska konstnären Tyra Kleen, såväl som de finländska bildkonstnärerna Magnus Enckell, Ellen Thesleff och Beda Stjernschantz har under och efter deras olika vistelser i Paris under 1890-talet och framåt ägnat sig åt människoframställningar i andligt upphöjda tillstånd i en rad olika motivkretsar i sin konst. Samtidigt kom dessa fem konstnärer i 1890-talets Paris i kontakt med den symbolistiska ockulta Rose+Croix-orden och dess salonger. Denna order utgick ifrån ett androgynt och transnationellt konstprogram med fokus på människans spirituella utveckling och grundade sig på teosofiska och neoplatonska idéer. Därför undersöker Birte i detta forskningsprojekt sambandet mellan konsten av de valda svenska och finska konstnärerna och först och främst Rose+Croix-orden och dess salonger mellan 1892 och 1897, men även de valda konstnärernas relation till och medverkan i övriga symbolistiska rörelser med ett transnationellt bildspråk.

Avhandlingens tre analyskapitel är tematiskt uppbyggda och behandlar porträtt, klassiska grekisk-romerska teman och scener av interpersonella intima möten. Analyserna syftar till att undersöka hur de totalt femton valda konstverken kan förstås tematiskt, teoretiskt, estetiskt och stilistiskt som betydelsefulla bidrag till den transnationella symbolistiska rörelsen.

Särskilt fokus läggs på konstnärernas förhållande till den symbolistiska förståelsen av spirituell transcendens som något uteslutande manligt kodat. Detta inbegrep den neoplatonska och teosofiska idén om ett kraftfullt androgynt mentalt tillstånd som medel för att uppnå spirituell manlig förfining, och den feminiserade gestaltningen av den manliga kroppen sågs som ytterligare ett tecken på manlig andlig transcendens.

Avhandlingen generar ny kunskap om svensk och finsk medverkan i en transnationell symbolistisk rörelse och omprövar och diversifierar den befintliga konsthistorieskrivningen om svensk och finsk symbolism. Den här studerade gruppen av svenska och finska bildkonstnärer ger anledning till att erkänna nationellt oberoende finska och svenska symbolistiska uttryck som mindre exceptionella än som de tidigare har framställts inom konsthistorien. Den transnationella symbolistiska rörelsen och dess utforskande av motivkretsar bortom det nationella visar sig vara mer omfattande än vad som hitintills erkänts, särskilt gällande nordisk symbolism. Fler symbolistiska uttryck med nationellt oberoende motivkretsar hos nordiska konstnärer återstår att utforska.